Hårt liv att vara plastkon

Livet som plastkon är inte enkelt. Man blir utplacerad i rader eller grupper för att illustrera nån slags verklighet bestående av vägkanter, parkeringsfickor, refuger, korsningar och skog. Och när man väl står där i leråkern släpper nån in ett gäng bandvagnar som börjar snirkla sig runt i serpentiner, backa i garage och vända på vägar.

Det är väl okey så länge bandvagnarna upptäcker oss innan man ligger hårt pressad och randig under ett band. Suck. Nån hoppar ut och reser upp en och man ska försöka räta ut sig och återfå sin ursprungliga form. Sen står man där och håller tummarna för att nästa vagn inte gör likadant, utan visar lite respekt och hänsyn.

Blir skönt när det här gänget bandvagnar har kommit lite längre i sin utbildning så de kör i den riktiga verkligheten, bland annan trafik och skog. Då får man boka tid hos en massör, ta det lugnt och stå i staplar tills det är dags igen. Hoppas på några lättare fordon nästa gång. Eller kanske förflyttning till en idrottsplats där man kan få vara målstolpe på nån fotbollslagsträning.

Annonser

Om blomqvist67

Engagerad och nykter i ständig rörelse.
Det här inlägget postades i Bilkåren och hemvärnet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s